Tjejen på bilden har inget med artikeln att göra utan symboliserar bara att det var en loppmarknad.

Loppmarknad

Polisbilen som köptes på loppmarknaden för 100 kr.

När vi var ute i ett villaområde och gjorde ett jobb med pianoflytt så såg jag att det var maknad. Det var lite folk som stod och pratade och vid sidan av vägen på trottoaren sålde dom lite saker på ett bord. 

Det var bara ett mindre bord och det stod, två pappor, och tre-fyra barn bredvid bordet. 

När vi stannade lastbilen så frågade ett av barnen mig om jag hade barn. Och jag svarade ja. När vi tittade på bordet så var det billiga saker. En elektrisk leksaksgittar för 40 kronor. och lite små böcker och även bredvid bordet hade dom en stor säck med en massa saker i. 

Den ena pappan gick iväg med två eller tre barn. Kvar var bara en pappa med ett barn. Fast barnet hade gått iväg. Jag frågade pappan ifall han hade sålt något. Han svarde att han hade sålt lite. 

Jag sa att vi ville köpa och att det vore trevligt om barnet som sålde kunde komma. Han gick bort till sin pojk som verkade vara påväg tillbaks till loppisbordet. 

Jag tänkte först köpa den elektriksa leksaksgitarren mest för skoj skull för att ge pojken en peng. Men jag viste inte vad jag skulle göra med den så det hade varigt onödigt.

Jag såg då att han hade leksaksbilar, "se foto". Såjag skojade med pojken och sa att jag samlade på polisbilar. Och eftersom jag samlade på polisbilar så ville jag betala mer än de 5 kr som stod på prislappen. 

Killen och pappan tittade på mig. Jag räckte fram 100 kronor och sa att det är jag beredd på att betala. Pojken blev glad. Och pappan sade att jag inte behövde betala så mycket. Jag svarade honom att jag vet hur det är att vara pojk och att få sälja och få lite extra det är alltid trevligt. 

Papan blev glad och svarade att jag hade gjort en god gärning och han var glad för det. Jag tackade för mig och åkte iväg.

Jag tycker att man kan bjuda lite på sig ibland genom att hjälpa andra.